Alla Vill Till Himmelen Men Ingen Vill Dö - Timbuktu, Damn!

För man vill ha vad man vill ha och man vill ha det nu

Och om man ser en möjlighet att ta så kvittar det hur

För vi är vildare än djur när det gäller att ta

Och står någon i min väg, ja då smäller det bra

Ingenting är heligt för nu roffar vi åt oss

Kan man tjäna på ett tåg, ja då hoppar vi på

Jag menar, varför kompromissa, varför vika en tum?

För någon annan gjorde det ska jag vara lika dum

Jag vill ha det bra som de rika har

Om de är hänsynslösa är jag likadan

Och vad dom inte vet är att jag inte har nåt att förlora

Så betänkligheterna för mig kan aldrig vara stora

Alla vill till himmelen men få vill ju dö

Man vill kamma in vinningen, men sår inga frön

Man vill ha sin bit av kakan, man vill äta den med

Folk vill ta tillbaka, men vägrar att ge

Och jag ska göra vad jag gör, och jag ska göra det gott

Och fortsätta tills nån kommer och berövar min lott

För vem bestämmer rätt och fel när moralen är död

Och folk mördar ju varandra för sitt dagliga bröd

Staten backar bakåt, företagen tar över

Och dom pratar massa prat men ger oss taniga löner

Så mycket skit att man kan tro miljoner magar tömts

Så dom tvingar oss att simma runt i ett hav av lögn

Sanningen är numera ett minne blott

Varje sak vi lägger till så försvinner nåt

Ja, detta mina damer och herrar är vad vi är

Men jag hör gubbarna på TV säga att dom vill ha fred

Alla vill till himmelen men få vill ju dö

Man vill kamma in vinningen, men sår inga frön

Man vill ha sin bit av kakan, man vill äta den med

Folk vill ta tillbaka, men vägrar att ge

Och jag ska spotta epistlar som det

Var min sista dag och jag visste om det

Jag kanske hittar svaren i sista ronden

Har missat så många val att det visslar om det

Listan är lång, den som vägen dit och dylikt

Kosta vad det vill, till säkerligen ett dyrt pris

Har tänkt på det, men mestadels ytligt

Fel djupdyk det testar en psykiskt

Man får betala för allt som betyder nåt

Sån är lagen, inget alls vi kan fly ifrån

Jag ser det jag ser och jag ser inget annat

Och det jag ser när jag tittar gör mig redigt förbannad

Vi är på väg någonstans och jag vet inte vart

Hoppas vi kan komma på det medan planeten är kvar

Prylar, grejer, saker är det något att ha?

Men ändå så är jakten på dem nåt som plågar oss bra

Jag menar riskerna är många, men dom måste vi ta

För lidandet blir ännu större utan nåt kapital

Konsekvenserna spelar mig ingen roll

Den enda hjälp som jag kan få kommer ju inifrån

Och man kan fråga vem man vill, även de vänliga

Men ingen här har råd att assistera främlingar

Så det hela resulterar i en nedåtspiral

Så vi kör det mano a mano tills den ene är kvar