Praedator - Raubtier

Vinden bär vittring av byte

I spåren av ett villebråd

Genom nyfallen snö, ät eller dö

I skogarna finns ingen nåd

Det är jaktrus som kokar I blodet

Det är instinkten som tagit vid

Ett liv för ett liv, Lagen är primitiv

Men en lag för evinnerlig tid

Praedator

Hör hur vildmarken kallar till prövning

Där som jaktmark och evighet möts

Där som besten blir ställd, där den vilda blir fälld

Där pilspetsen slutgiltigt blöts

Där är lycka att lystra till strängen

Att få härska över pilens flykt

Men den glädjen är ej störst som är

Nysläckt blodtörst

Det är driften som gör en hänryckt

Ave venator, Preadator

I skogens snår, I bytets spår

Jag känner vittring utav blod

Gudar låt jaktlyckan bli god

Praedator

Vad vet vargen om plågor och grymhet

Vad vet järven om hur han är rå?

Han tar vad han tar och vad han lämnar kvar

Festar örnen och korparna på

Du som talar så civiliserat

Vad du än gör som står I din makt

Den som en gång fötts vild, kan ej någonsin bli skild

Från den instinkt som driver till jakt

Ave venator, Preadator

I skogens snår, I bytets spår

Jag känner vittring utav blod

Gudar låt jaktlyckan bli god

Praedator