Ingenting Alls - Mimikry

Framför en dålig film sitter vi och konverserar

Om livet och om vädret i goda vänners lag

Vi pratar gamla minnen och om flickvänner vi haft

Men jag säger ingenting om kvinnan som gör mig så svag

Du är min bäste vän men jag kommer aldrig hem

Till dig och hälsar på för jag vet hur det kan gå

För där sitter hon och ler och jag bönar och jag ber

Att dom blickar som hon ger, är blickar som bara jag ser

För när hon ler mot mig så önskar jag att du vore död min vän

Men om hon kysste mig en enda gång för att sedan vända hem

Så skulle jag av skuld och skam lägga repet runt min hals

Och vänta på ingenting alls

Vi dricker varsin öl och vi fortsätter att språka

Om ingenting alls men vi pratar ändå

Och efter några timmar när berusningen tar vid

Så säger du «Du är nog fan den bästa vän som man kan få»

Men det vill jag inte va det är henne jag vill ha

Hon som ligger i din säng och väntar tills du kommer hem

Men hon bönar och hon ber hon vill ha ut någonting mer

Än vad hennes liv nu ger, men det är ingenting du ser

Men när hon ler mot mig…

Vi är väl blott ett sällskapsspel på gudarnas bord

Men den som spelar med mig han förlorar nog

För det finns ingenting för mig att vinna här

Jag önskar bara att jag visste om hon ler mot alla män så där

Som hon ler mot mig…