Sakta lägger båten ut från land - Mikael Wiehe, Kabaréorkestern

Tiden är ute, festen är slut

och de’e dags att dra

Ta bara med dej dom grejer

som du tror att du måste ha

Värdfolket har tröttnat och fått nog

Dom siktar redan på dej med pistol

Timmarna gled undan och försvann

Sakta lägger båten ut från land

Borgens torn och tinnar

har vittrat ner till grus

Hejaklackens vrål

har bli’tt ett stilla sus

Vaktparaden irrar utan mål

Det är ingen som har sagt vart dom ska gå

Blommorna har vissnat i din hand

Sakta lägger båten ut från land

Kasinot är för dom som tror

att dom har en chans

Har man genomskådat bluffen

får man gå nån annanstans

Kvinnan som du trodde var din vän

har gått sin väg och kommer aldrig mer igen

Breven som du skrev, kom aldrig fram

Sakta lägger båten ut från land

Spräng dom band och bojor

som vill binda dej

Dom döda

vågar inte längre hindra dej

Stjärnorna på himlen står oss bi

Vågorna ska samma väg som vi

Vi styr iväg emot en annan strand

Sakta lägger båten ut från land