Tal av Hjärter Dam - Lars Winnerbäck

«De djvlar, som frndrat mig

Ska jag fare alltid hmnas

Vems de det n mnas»

Sjng hennes vackra rst.

«De bugar sig fare myten

Och vnder kappan efter vinden.

Och de kysser mig p kinden

Och jag spyr p deras trst.

De lgger sig och vilar tryggt

Och barnsligt vid mitt brst.

Och nare de ftt sin gldje gare de ut.

Fare de fare allt ett s***,

Och deras sorger tidvis domnar.

Det blir vare och det blir sommar

Men hare vilar en frbannelse av hst.

De ler t allt och inget

Och ger fan I besvren,

Och de skrattar t misren

Fare den har de sett frut.

Och den krlek som jag ger

are blott en del av den jag saknar

Varje morgon nare jag vaknar,

Var sekund och var minut.

Har ngon nnsin sagt till mig

Hur krleken ser ut?

Eller varfare den kan lmna snna hl?

Den sticker som en nl,

Och frvandlar mina nerver

Till stoft och sot och skrvor,

Och frvandlar varje amorpil till krut.

De sover gott om natten

Nare de klarat sina lxor.

Sjlv sover jag med hxor

Som ingen bjudit hit.

Ingen tycks frst det sare

Som svider I mitt hjrta.

Fare deras sare av smrta

Kan man badda ltt med sprit.

Men de djvlar som frndrat mig

De ddar bit fare bit.

Och gldjen har frsvunnit liksom jag.

Men jag hittar den en dag

Och jag are envis kan man tycka,

Men jag skall finna all min lycka,

Om s Dden ska bli den som tar mig dit!

"