Och det blåser genom hallen - Lars Winnerbäck

Du drack det kalla, dunkla vattnet

Som smakade ärg och gammal sten

En enda klunk i den källan

Och du blir aldrig mera ren

Vi var ensammast i världen

Den världen rymde inga fler

Vi letade upp dom mörka molnen

Vi var där blixten hitta ner

Kanske ljög vi hela tiden för att vinet

Skulle kännas lite dyrare

Och smaka lite mer

Nu har vi druckit av det dyraste som finns

Det är inte lätt att svälja ner

Och det blåser igenom hallen

Har du allt som du ska ha

Jag hör den stora maskinen gå igång

Har nån sagt vart vi ska

Vi satt där tunnelbanan slutar

Eller börjar om man vill

Med ögon fulla av förväntan

Minns du vad vi längtade till

Minns du var vi ville landa

För jag har glömt det gång på gång

Jag har letat efter orden

Till en avlägsen sång

En natt när vi såg solen sjunka ner i horisonten

Såg vi tydligt alla frågor få ett svar

Stora hjärtan kom i våran väg

Nu kan vi räkna vad vi har

Och det blåser igenom hallen

Har du allt som du ska ha

Jag hör den stora maskinen gå igång

Har nån sagt vart vi ska

En dag vaknar du och märker

Att vi är var och en för sig

Att alla dom som du fördömde

Aldrig tävlade mot dig

Då blir det tomt i dina händer

Då står du ensam, fast i snön

Du skulle hämta lite vatten

Du tog dig över hela sjön

Och det blåser igenom hallen

Har du allt som du ska ha

Jag hör den stora maskinen gå igång

Har nån sagt vart vi ska

Och det blåser igenom hallen

Har du allt som du ska ha

Jag hör den stora maskinen gå igång

Har nån sagt vart vi ska