När lyktorna tänds - Håkan Hellström

Och jag är bara en grabb, har just fyllt 21

Varken ond eller god, som vilken grabb som helst

Men jag föddes med klumpfot

Den var ett arv från min far och när han dog

Han sa «Min son, håll dig borta från travbanan»

Men farsan, jag gjorde som du tills min kärlek försvann med en annan

I stan där jag bott, är man någon eller ingen alls

Mamma sa «Ha tålamod och kommer du ta dig nånstans»

När lyktorna tänds på andra sidan bron, yeah

Inatt har gud skonat Hisingen, men kärleken skonar ingen

Det var fredag, det var kallt där ute, på trottoaren blänkte isen

Där gick han som vann min älskade, med nån annan tätt bredvid sig

Jag vet inte var allt gick fel, för jag har gjort så mycket dumt

Att jag inte ens har en själ att hålla armarna runt

När lyktorna tänds på andra sidan bron

Inatt har gud skonat Hisingen, men kärlek skonar ingen

Och just här i tredje versen slog jag i sista spiken

Ja, just när natten släppte upp skuggorna bakom en

För just där brann det till i min hand, från en begagnad gun

När jag blundade och sköt han

Och sen släpa' jag foten efter mig mot E6: an

Stan var mörk som en öppen grav runt omkring mig, man

Men jag tänkte i paniken

«Om jag bara korsar vägen är jag fri sen»

När lyktorna tänds på andra sidan bron, yeah

Inatt har gud skonat Hisingen, men kärlek skonar ingen

När lyktorna tänds på andra sidan bron

Inatt har gud skonat Hisingen, men kärlek skonar ingen

När lyktorna tänds