Magasingatan - Håkan Hellström

Och jag gick ner mig påklubben påMagasinsgatan

Där jag drog mig själv för dig i smutsen och folk log åt mig bakom ryggen

«Titta påden där clownen, han är alltid sådär»

Och du — såvacker att Sinatra skulle ha fallit vid dina fötter

Jag tänker aldrig pådig

Bara ikväll

Hör av dig nån gång

Vet du inte

Ett sprucket hjärta är ett sorgligt sätt att starta nånting nytt

Såmånga platser lever inte mer

Nu går jag bara förbi där jag försökte fådig att le

Jag tänker aldrig pådig

Bara ikväll

Och allt vi uppfann, dom gör allt det där igen

Men ingen är riktigt ärlig, ärlig är man i gryningen

Som den där studentfesten hos miljonärsonen med trumpeten

Han såg såpaff ut när han blåste och ingen jublade

Jag tänker aldrig pådet

Bara ikväll

Och jag såg upp,

Jag såg skyn bli röd, bli blå

Jag hörde nån ropa ditt namn

Eller var det inbillning?

Och jag undrar vad du tycker om mig nu

Har du förändrats?

Jag dricker ur vad som helst nu

Och alla har nåt att bekänna

Och alla vill att jag ska lyssna

Men inget här är heligt mer, inte som när

jag försökte fådig att le

Jag tänker aldrig pådig

Det är bara ikväll…

Och alla nätterna påÅvägen

vi höll oss kvar till gryningen

Jag har aldrig skrattat sålänge…

Och jag önksar att jag inte blev kär i dig

Och jag önskar att jag blev MER kär i dig

Det enda som gick därifrån den natten

var telefonledningar och tågrälser

Och jag väntar pågryningen

Jag väntar pågryningen

Jag väntar pågryningen

Ja, jag väntar pågryningen

Jag väntar pågryningen

Ännu en…