Marcuses skog - Cornelis Vreeswijk

Jag gick vilse i Marcuses skog

För jag längtade efter dig

Och därför så förstår du nog

Jag gick vilse i Marcuses skog

För jag längtade efter dig

Det var ett fasligt tankeknog

Att koncentrera sig

Och varför det förstår du nog

Jag gick vilse i Marcuses skog

För jag längtade efter dig

Hans skog var bred, hans skog var vid

Hans skog var saftigt grön

Fast full av snår emellertid

Som det tog tid att dreja vid

Och det var ganska skönt

Ifall du hade kommit då

Hade denna sång

Ej blivit vad jag grubblat på

Utan om hur det också kunnat gå

En annan gång

Nu är visan faktiskt klar

Och jag längtar efter dig

Det är bara första första strofen kvar

Och den handlar om hur förfärligt det var

När jag längtade efter dig

Jag gick vilse i Marcuses skog

För jag längtade efter dig

Och därför så förstår du nog

Jag gick vilse i Marcuses skog

För jag längtade efter dig